Busfröna i badet
Fotade de små fröna i badtunnan i Månstad under ett efterlängtat bad i helgen. Temperaturen var ca 39 grader, och alldeles ljuvligt att krypa ner i när det var duggigt och grått ute. Vilken lyx! Länge och väl badade dem, och avslutade med ett gigantiskt vattenkrig (mellan Henrik och morfar Ari)
♥
♥
"-Det är därför jag gillar gamla människor..." säger lille Alfred efter badet när vi myser i soffan. Han har krypit ner mellan mig och sin mormor, sitter och klappar och nyper lite mjukt i hennes arm...
"...för man kan göra så här med den lena huden." säger han och nyper upp lite hud mellan sina fingar.
♥
Nykläckt nyponros
Barnen har även fått en ny liten kusin-baby. Vårt fina Gudbarn August har blivit storebror. Till en flicka som ännu kallas "lillan" vad vi förstått. Vi hälsar henne välkommen till världen och önskar henne så klart all lycka på färden. Hoppas August att du kommer njuta lika mycket av kärleken till henne som Alfred gjorde till sin lillasyster.
♥
Alfred var så stolt, och högt över öronen förälskad i sin lillasyster när hon kom hem från neonatal 10 dagar gammal. Han klappade henne så ömsint över pannan och kysste varsamt hennes små kinder och ville hela tiden hålla hennes hand. Han hjälpte även gärna till med de praktiska sakerna som att diska hennes sprutor från sondmatningen, eller hämta handduk eller napp om så behövdes.
♥
Visst har det varit bråk ibland, men de har faktiskt varit mycket goda vänner (och även på dagis där personalen reagerat positivt över hur samspelta de är, då syskon brukar ha lätt för att ryka ihop, men inte dessa två, de håller ihop som tvillingar sa den ena fröken)
Det är egentligen bara de senaste månaderna som de börjat bli ovänner. Ibland får vi till och med sätta dem i olika rum för att få dem sluta slåss och tjafsa. Även om Alfred alltid varit ganska hårdhänt och våldsam av sig, i både ilska, lek och glädje så tvekar inte Adela på att reta upp honom eller slå till honom om hon blir förbannad
-och oj vad sur hon kan bli, det lilla livet.
Här pratar vi 4 års trots ända ut i fingerspetsarna. Allt är tvärtemot... Och det mesta blir bråk, borstning av håret, val av kläder, användning av napp, maten och det mesta annat. Hon påbörjar alltid med ett "nej" som kan bli ett vänligt "okej" om man ler lite medgörligt åt henne. Men lika ofta kan det bli ett fortsatt "nej" och då får man sig en ordentlig tillsägelse för att man skrattat (lett) åt henne när hon blivit arg eller ledsen...
Men där mellan är hon den där underbart spralliga lilla tokfian som alla blir så förtjusta i. Hon sjöng högt och inlevelse fullt på väg hem i bilen efter att ha hälsat på farfar över dagen i fredags:
"-Vi kommej ifjån Liala Liala Liala, vi kommej ifjån Liala Liala Liala... *och så i 7-8 verser* ...daske daske da!"
Rätt låtval när man har svårt att säga "R", kan diskuteras!
Gissar att det blev filmtajm med Pippi Långstrump efter deras lilla utflykt som de var på med farfar och Melker när farmor jobbade. Gissar att hon hellre gått med till stora stenen eller någon lekpark.
♥
Nu är det en ny vecka, nya tag och stundande vår, fortsatt mängder av kärlek, påhitt, skratt och gråt! Vi börjar längta till Öland, värmen och djurparken...
Kram från lilla busfrö-familjen i Limmared
