Sött som socker-bitar!

Titta vad vi hittade i brevlådan mellan julkorten... Det första kärleksbrevet till lilla Adela!

Så varmt hjärtat blev av att se, och läsa. Himmel! De verkar alltid vara på samma plats när de befinner sin på dagis, som "Knoll och Tott", eller "Piff och Puff". Lika söta -lika pluttriga -lika gamla. Adela och Vilmer.

Sötaste lille Vilmer, den här jul-pussen är bara till dig:

Och när lillan kom hem från dagis sista dagen hade hennes lilla sår i fingret blivit inflammerat. Otäckt svullet, vätskande och sårigt, ömt i hela hennes hand och hon fick tillslut en Alvedon för att orka äta, hon var så medtagen av värken, stackars tösen... När hon duktigt lät oss tvätta belönade Alfred henne med att låna ut sina simglasögon till henne som hon genast tog på sig.

Ganska länge var hon säker på att hon klämt sig i pappas dörr -men ingen vet i vilken eller när, och enligt syster Anders på BVC kallades det nagelbandsinfektion. Hua!

4 dygn med bandage och Alsol-sprit gjorde susen, och svullnaden gick tillbaka, nu är det "bara" läkningen av huden som skall göra sitt innan fingret är återställt.

JUL JUL strålande JUL!

Ja, äntligen var det dags för julafton. Som ett barn har jag ivrigt räknat ner senaste 2 veckorna, och äntligen var det dags!

När juldagsmorgon glimmar, tog vi pulkan ner till Ulla & Åke för julfrukost. Så mysigt så.

Sen drog vi vidare till stan, Borås, där det blev jullunch och besök av en alert Tomte.

Småttingarna hjälpte så glatt och effektivt till med julklapparna att Tomten knappt hann läsa vem paketet var från, innan "en liten Nilssons nisse" tog tillbaka paketet och sprang med det till den vars namn lästs upp. Och den "hemlige tomte"-julklapps-utdelningen blev ju succé! Vad spännande och kul det var! Det måste bli en tradition!

När Kalle spelades på TV åkte vi vidare till Månstad där vi inväntade en äldre Tomtefar, som vi efter lång väntan såg ett svagt sken från bortifrån skogen... Skenet kom närmre och närmre tills vi såg konturerna av figuren. Det var Tomten! Och han visste vilka rackartyg både morfar Ari och pappa Henrik brukar hitta på, så de höll nästan på att bli utan klappar...

Japp, han läste lite långsamt gamle Tomtefar -och om och om igen undrade han om morfar verkligen varit snäll? Sicken bus-Tomte!

Alfred insisterade "-Ja, morfar har varit jätte super duper snäll!"

Adela fick både en prinsessklänning, en nyårs-fest-klänning, nya dans-skor och fin-väst. Allt klädde hon på sig och dansade runt i lilla stugan.

...och da´n efter doppareda´n så fanns det gott om saker att leka med, när lusten fanns. Även om det blev mest gnäll av tröttheten av allt flängande och all uppståndelse på julafton. Åter igen har vi fått bekräftat att barnen inte bör åka fram och tillbaka, framförallt inte på julafton -det räcker med det som är innan och på själva julafton för att trötta ut deras små pärlande humör.

Barnen har pusslat, lekt prinsessa och riddare i tält-tornet...

...och spelat spel!

Tack älskade nära och kära för värdefull kärlek och fina julklappar till både oss vuxna och småttingarna.

En fortsatt underbar jul till er alla, från oss alla.

God god julhelg och julefrid.

Familjen på Tallbacka