onsdag 21 juli 2010

Nu är det sommar nu är det sol...
Nu är det jordgubbar i hagen!
För kossorna bor inte granne med oss denna sommaren, men istället har vi mycket bättre sällskap av barnens farmor, farfar och ibland faster Sara. Och myggsällskap hade vi med, några myggbett fick vi ett par vid ankomst, varav 4 på kinden på stackars Alfred som efter nätter av kliande nästan sett spetälsk ut.


Det blir mycket jordgubbar, solkräm och bad! Härligt med sommarvärmen. Den lilla barnpoolen är fylld, och där går det alldeles utmärkt att bada med sin icke-badvänliga-docka.

"-Wow", utbrast Alfred idag när vi åkte längs kusten och såg segelbåtar,
Adela härmade efter direkt:
"-Wow, jiktida höjövaj-habbe-hepp".


Alfred (som brukar få panik om han får vatten i ansiktet, som jag lärt honom, då jag själv är rädd för vatten efter bla en mycket plågsam olycka som barn, ja visst skratta ni som vet, men så var det!) har lärt sig "dyka" och göra "kaffekoppen".





Efter sol kommer regn.
Alfred satt på WC innan idag och ropade:
"- Jag är färdig!" Pappan kom för att torka, vek ihop pappret och började luta sig framåt och Alfred stoppar honom:
"-Vänta, jag ska ju bajsa lite mer..."
"-Varför sa du att du var färdig då... " muttrade pappa H och gick där ifrån igen. Han passade på att växla en mening med mig som stod strax utanför toaletten, och knappt ute från därifrån ropar Alfred igen, i ett och samma andetag:
"-Jag är färdig. Hallå, varför hör ingen mig (eftersom Henke inte blixtsnabbt vände sig om) Har ni proppar i öronen eller??!!"

"-Wow, pappa. Hur gjorde du det där egentligen?" undrar Alfred nyfiket när vi under den lilla regnskuren kryper in i stugan och leker med monster-lera. (tänk, ett år kvar tills min lille prins ska börja första skolan, och ändå är vi inte vana vid de "stora uttrycken" som "coolt", "asagrymt", "asså" osv...)



Jo, man snurrar lite här, och drar lite där... Och voila´!





Man får inte äta hundmat, man får inte slicka på stenar, man får inte smaka på träd, äta sten eller disktrasor, man får inte ta ett bett av folks möbler, och man får inte bita på sina tånaglar...

...ja de oskrivna lagarna är många för vår älskade nyfikna lilltossa att följa... Och trots sina 3 år är vi dagligen på och pekar med fingret mot henne och uppmanar henne att sluta smaka/bita/äta på allt. Som idag när pappa pekar menande och säger att man får inte stoppa monsterleran i munnen...


...och sen blev livet vansinnigt orättvist. Pappa tog leran, skällde och suckade... Medan lillan försökte överrösta honom ropandes:
"Jag toppade inte monstej-lejan i munnen, jag stoppade den baja utanpå munnen!"

Men pappa tog leran, och lillan fick inte leka mer... Hur orättvist det än kan låta av pappan, stod det på förpackningen att den ej bör förtäras... (Och färgen på Adelas tunga avslöjade att hon faktiskt hade haft den i munnen.)


Men efter lite skrubb och fjäsk, skratt och bus så var hon vår glada tösabit igen!



Lika knasig som vanligt... Trosan på huvudet, klättrandes över/i dagbädden med sin storebror så satte hon upp reglerna för leken:
"-Om man inte tan tlättja nej, fåj man klättja på den, och jag tan inte, så jag klättjaj upp där".



Det var allt för oss från den första veckan på Öland, hoppas jag kan rycka upp mig lite och orka både fota och lägga ut här, men det har varit lite extra kämpigt nu ett tag.
Men bättre sent än aldrig!

Sommarkramar från Öland
lilla familjen

2 kommentarer:

  1. Mormor Evajuli 21, 2010

    ...mycket plågsam olycka!! Jo jag vet...rädslan för vatten kom då, jag vet...men rädslan för hajar...var kom den ifrån, du hamnade ju i SJÖN!?!? ;))))
    Underbara små historier...dessutom inga ovanliga såna!!
    puss puss

    SvaraRadera
  2. Hallå???!! Hur vet du att jag inte såg "en syn" av min traumatiska upplevelse? Allt ont under ytan som kan hota att äta upp en, eller dra ner en om man faller i...

    "...doo doo do do do... det kom en haj... doo doo do do do, den tog ett ben... doo doo do do do, den tog Helen... Doo doo do do do... och det kom BLOOOOOOD"

    Visst är det så barn-sången går?!

    SvaraRadera