söndag 19 juli 2009

Semester utan sol...
...ja, hujeda mig vad trist det blir stundtals när regnet är ihärdigt och vi inte har så mycket att göra. Även om vi pysslar, ritar, spelar spel och hittar på saker så är det många timmar per dygn att fylla ut...



Mamma verkar inte ha problem att fylla ut sin tid -på tal om att fylla så fyller hon gärna i våra "fyll-i-böcker" med bus, hyss, dumma och roliga saker som vi gör och säger. Även om det inte kan verka så mycket för världen just nu så är det ju ovärderligt när vi blir större att ha alla småsaker som gör oss till just "oss"!

För alla som gärna glömmer, och inte vet vad man ska skriva upp eller inte -köp denna boken, där behöver man bara fylla i, man slipper tänka, allt är förtryckt! Kanon!



Denna boken rekommenderas varmt, den är lätt en av de bästa investeringarna vi gjort, och det ÄR en investering i barnens och våra liv! När jag väntade Alfred lusläste jag allt som mamma skrivit om mig och mina bröder för att få en uppfattning om föräldra-skapet och barnens utveckling! Önskar hon hade skrivit ännu mer...

En annan underbart obeskrivligt viktig grej tycker jag är att fylla i barnens "Mina första år"-bok. Småsaker, milstolpar och datum för allt som sker kommer aldrig igen. Just när det händer tänker man ju "Ah, det kommer jag ihåg när det var", men sen är det som bortblåst, inte bara datumet eller tiden, utan även själva händelsen... Skriv ned!!!




Jag vet så många som köper eller får fina böcker till sina barn och börjar fylla i, och sen glöms det bort, skjuts upp och den ligger där, med gapande tomma sidor utan minnen, bilder eller tankar... Barnen är små en så kort tid, och de första 3 åren är så spännande och intensiva, jag har sett till att vi kan minnas mycket från just våra barns första år med hjälp av dessa underbara pärmar!





Tack Ulla och Åke för dessa livslånga presenter som barnen alltid kommer att bära med sig!
Sidorna är fyllda med råge, och jag har klistrat in dopkort, födelsedagskort och andra saker att minnas på sidorna.

Ny gammal favorit!
Vi har tagit fram vår (stora, svarta och fula) stereo till köket så barnen kan lyssna på musik, sjunga och dansa. Det har blivit en riktig favorit, framförallt för Alfred då han kan manövrera stereon själv med lite hjälp.


Självklart är "Sjörövar-Fabbe farfars far" den bästa sången!



Igår kväll försökte jag få lite fina syskon-kort. men med dåligt ljus och trötta, inte-still-en-sekund-barn blev resultatet suddiga och inga fina kort alls!




Inte ens kortet på deras tatueringar blev bra...


Men tidigare på dagen, när vi hade finbesök, blev korten bra! Då hade barnen strålande humör. Visst var de busiga som vanligt, men Alfred blev stilla och lugn i lille kusin Augusts närhet.



Tänk att den så livliga, busiga och bråkiga lilla pirat-prinsen kan vara så still och lugn! Tänk vad mycket en liten bäbis i närheten kan göra... Sååå mysigt, tyckte Alfred att det var! Sist, första gången de sågs, ville han ge sin nya kusin presenter, så nu hade vi ordat en blå fin träbil som passar hemma i föräldrarnas vita inredningshem sen när det börjar krypas runt och lekas med grejer!


Det var inte bara den stolta kusinen Alfred som var nöjd med den nya vänskapen. August var så glad och nöjd i hans famn!

Adela med sin egen lilla bäbis Anges gjorde dem sällskap för ett kusin-grupp-foto.



Visst är de ändå små änglar de små liven, även om de verkar ha horn under lintott-lockarna ibland... Mina små änglar! (För de där hornen tror jag bidrar till det där busiga och underhållande, det kreativa och energiska -kolla på mig! Jag har större horn än vingar, och jag hittar ju på ganska mycket som man inte borde... Rullar strutar av Bibel-sidor, målar designade antika guldkorn vita... För visst kittlar det mer i magen av att hoppa ner från köksbänken i full fart, än att skutta upp och ned på golvet!? Varför nöja sig med det lilla killet när det stora killet är lika åtkomligt!? Vi med horn är ju ständigt sökare efter mer av det goda, även om det kan gå illa ibland, så är det värt det när man väl lyckas!)




Kram till alla sommar-njutare här ute! Nu hoppas vi på mer äventyr och sol!

3 kommentarer:

  1. Hej på Er!

    Det var så mysigt att träffa Er alla i lördags. Extra mysigt att de små hade det så bra tillsammans. Är säker på att de har många mysiga och roliga stunder att se fram emot! Nu dröjer det ju förhoppningsvis inte så länge tills vi ses igen=).

    Vilket fint ljus det blev på de sista korten i inlägget.

    Många kramar från Malin

    SvaraRadera
  2. Vad härligt det var att få se så fina kort på kusinerna, det verkar ha det mysigt tillsammans

    Kram Carina

    SvaraRadera
  3. Tänk att två år går så fort...idag är det på pricken två år sedan vi stod i Södra Åsarps kyrka och höll ett underbart litet flickebarn i våra armar. Det lilla flickebarnet är nu två år och lite drygt tre månader. Vi älskar dig vår lilla guddotter Adela! Vill skicka massor med pussar och kramar till dig idag! Hoppas vi syns snart! Puss och kram Malin och Stefan

    SvaraRadera