Första dagis
MIDSOMMARFIRANDE!
Visst låter det mysigt? Men det var det inte! Det var en mardröm! Från det att vi kom dit när Alfred satte sig på tvären, likt en bakpotatis i fel strupe... *harkel*
Han hade redan stängt in sig i sin ilske-bubbla och vägrade komma ut. Alla andra barnen såg glada ut och uppförde sig, iallafall något så där -men inte vår Alfred. När ilskan och besvikelsen står som spön i backen ur honom hjälper ingenting -inte att staffa, inte att böna och be, inte att bli arg... Bara tiden hjälper...
I panik fick vi dra med oss bägge barnen därifrån, och missa dansen kring stången och fikan därpå. Pinsamt, och synd om lillan som inte fick stanna heller på grund av sin raseriutbrott:a bror.
Efter några minuter hemma så lugnade han sig, efter att ha oroat alla boende längs vägen med sitt skrik! Han fick nog lite dåligt samvete för att systern missade allt det roliga på dagiset så han satte ihop en egen liten midsommar-show för sin besvikna familj. Med sång och dans... och framförallt ett glatt humör!
Lillan njöt av sången en stund, men sen vinglade hon ner i poolen och blev blöt, små-putt och gick in.
Fanny satt brevid mig i publiken när dagis hade sommaravslutning, efter fikat ville hon gå hem, så kan det gå med de små;-)
SvaraRaderaMen de andra barnen sjöng fint ;-)
// T
Hjärtat blöder när jag tittar på bilden av en så ledsen Alfred:-( Men så bläddrar jag ner ett snäpp och blir genast varm och glad igen. Han är en riktig liten teaterapa som älskar att underhålla. Lyckan lyser i ögonen:-)Hoppas dessa utbrott lugnar sig snart. Stor kram från gudmor, Alfred.
SvaraRadera